Unisexmode – lite historia

Unisexmode är egentligen inte ett så värst nytt påfund. Blickar man bakåt i historien kan man alltid hitta tider och platser då män och kvinnors kläder inte skilde sig mycket från varandra eller till och med var samma plagg. Men under många och långa perioder har det funnits ett definitivt manligt och kvinnligt mode.

Unisex som ett modernt koncept var något som huvudsakligen gjorde sin entré under 1960- och 70-talen. I boken Sex and Unisex: Fashion, Feminism, and the Sexual Revolution argumenterar författaren Jo Paoletti, professor i amerikanska studier vid University of Maryland, att detta mode var en reaktion av baby-boomers till 1950-talets strikta könsroller och att detta mode hade som mål att sudda ut gränserna mellan dessa. Paoletti säger dock att vad modet i slutändan gjorde var att få alla att klä sig uniformt men med en maskulin lutning.

Och om man tänker efter är detta många gånger unisexmode än idag. Många gånger är den kläder som tidigare bars av män som kvinnor också börjar använda. Klassiskt manliga accessoarer, som till exempel flugor och slipsar, är ju knappast något man höjer på ögonbrynen om man ser en kvinna bära idag, men detta kom ju först efter den ovannämnda ”unisexrevolutionen”.

Något som dock gick andra vägen i modet skulle man kunna argumentera var långt hår. Detta var något som barn under 1960- och 70-talet fick erfara då många föräldrar lät sina söner spara ut långt hår precis som flickorna. I samma veva så började man klä sina döttrar i byxor mer än kjolar.

Unisexrörelsen gjorde en hel del av det kvinnliga modet mer maskulint, men aldrig icke-feminina, menar Paoletti. Det verkar faktiskt som om en del av tjusningen med unisexmodet när det dök upp var kontrasten mellan kläderna och personen som bar dem. Medan det kanske inte alltid framhävde personens kroppsform var det nästan alltid något som var iögonfallande just på grund av detta.